PROLOG
Det var en gång en ung man. Som i de flesta sagor träffade denna unga man en lite mindre ung kvinna. De levde efteråt lyckliga i alla sina dagar. Slutet gott, allting gott skulle man kunna skriva här. Nu är det emellertid så att inte alla sagor utspelar sig i sagornas värld. Vissa sagor - även om de är förfärligt ovanliga och därför inte ofta berättas, utspelar sig mitt i vårt moderna nutida samhälle. Prinsar på vita hästar och prinsessor uppe i höga torn som vaktas av elakgröna drakar, är svåra att få span på i dagens Sverige. Dock utspelar sig vår saga precis här och nästan precis nu.
Det var en gång en ung man. Som i de flesta sagor träffade denna unga man en lite mindre ung kvinna. De levde efteråt lyckliga i alla sina dagar. Slutet gott, allting gott skulle man kunna skriva här. Nu är det emellertid så att inte alla sagor utspelar sig i sagornas värld. Vissa sagor - även om de är förfärligt ovanliga och därför inte ofta berättas, utspelar sig mitt i vårt moderna nutida samhälle. Prinsar på vita hästar och prinsessor uppe i höga torn som vaktas av elakgröna drakar, är svåra att få span på i dagens Sverige. Dock utspelar sig vår saga precis här och nästan precis nu.
Den unge mannen och den lite mindre unga kvinnan, var ett förfärligt ambitiöst par. Åtminstone den lite äldre kvinnan, gillade att ständigt ha fullt upp. Sanningen att säga gällde väl inte detta även för den unga mannen. Om han fick bestämma, skulle han väl helst ligga ganska still, titta i taket och fundera på världen. Nu förhöll det sig dock inte på det viset - att samhället tillät sådana djuplodande aktiviteter i någon större utsträckning. Som redan nämnt var det unga paret ett förfärligt ambitiöst par. De ville mest av allt göra världen de bodde i bättre. Tyvärr går det inte att bara tänka ut hur det skall gå till, och därför var vår unge hjälte tvungen att göra en massa saker. Samhället han levde i, tvingade honom att planera upp varenda minut av sitt liv, för att kunna förbättra världen det allra minsta lilla.
Vår unge hjälte hade mot sin vilja, blivit tvungen att osjälviskt bli en mycket upptagen och viktig person. Även om han många gånger skulle ha velat ligga still och fundera, gick det absolut inte för sig. Istället klev den unge hjälten upp i solnedgången varendaste morgon, gick ut i världen och försökte göra den bättre. Den uppgift vår unge huvudperson av manskön tagit på sig, visade sig dock inte vara lätt. Istället för att göra världen bättre på en endaste gång, förstod vår unge hjälte att han först var tvungen att hjälpa alla människor som råkat illa ut och förletts av alla Elakingar och dess illvilliga Uppfinningar. Inte heller det var en lätt uppgift. Dock var vår unge hjälte en mycket ädel, tapper och uthållig person. Varje kväll kom han hem mycket sent och var helt utpumpad, för att tidigt nästa morgon modigt och uppoffrande kliva upp och hjälpa ännu fler människor undan Elakingarnas klor.
Ni har säkert hört talas om sagor med elaka styvmödrar. Denna saga innehåller ingen elak styvmoder. Istället innehåller den en Syster. Förmodligen var inte Systern elak, eftersom verklighetens sagor är mycket mer komplicerade än på den gamla goda tiden. Sant och visst är i alla fall att Systern är Syster till vår unge hjälte samt att hon icke var en styvsyster. Vår unge hjältes Syster hade inga som helst planer på att förbättra den värld människorna levde i. Kanske hade hon inte genomskådat Elakingarnas plan? Kanske förstod hon inte att Elakingarna var just Elakingar? Vad som däremot går att berätta om, är att Systern tyckte mycket om gnomernas och de mörka trollkarlarnas uppfinningar. Hela kvällarna satt hon uppe i sitt höga torn och tittade förnöjt på Tele- visionen. Hon gav villigt och lyckligt bort sin tid till gnomerna. När Fån tillverkade sin Tele- fån, var Systern den första att frenetiskt knappa i timtal på de nyinförskaffade knapparna. Alc´hålen då? Jo, det är sant och visst att Systern drack brygden med förtjusning, dag ut och dag in.
Nu när jag tänker efter, innehåller denna saga nog en styvmoder ändå. Systern och vår unge hjälte, hade nämligen en styvmoder. Kanske hade styvmodern inspirerats av vår unge hjältes skarpsinne och kamp för världen? Sant och visst är i alla fall att de bägge syskonens styvmoder en dag, om än en smula förvirrat, försökt tala till Systern om Elakingarnas alla hemska uppfinningar. Systern däremot, hade inte lyssnat på det örat. Som tidigare nämnt tyckte Systern om gnomernas och de mörka trollkarlarnas uppfinningar. Ja, hon tyckte så mycket om uppfinningarna att hon började utveckla dem och sprida dem vidare till människorna. I sitt höga torn hade Systern använt sig av ett uppfinningsbarn till Tele- visionen och Tele- fånen. Med hjälp av plastknappsamlingen Tangent- Bordet, programmerade hon Tele- visionen att skrika ut Ekonomiska Budskap till människorna i världen. Om människorna verkligen mådde illa och blev galna av dessa Budskap är en av de saker som är höljt i dunkel i denna saga. Dock stod människorna och tittade i timtal på Systerns Ekonomiska Budskap, och gnomsällskapet stal en massa tid på sättet.
Men nu till sagans egentliga melodram. Systern tyckte kanske inte om att vår unge hjälte osjälviskt var ute och försökte rädda världen hela dagarna? Hon kanske var avundsjuk på sin broders tappra och modiga hjältedåd? Det vet vi ingenting om. Dock kan vi konstatera att Systern ideligen försökte få sin hjältebroder att börja använda alla Elakingarnas uppfinningar. Sanningen att säga lyckades hon också ibland. Systern hade fått vår unge hjälte att köpa och då och då använda Tele- fånen. Ibland hade hon dragit med sin broder ut och druckit av Alc´håls brygd. Och ja, som alla människor hade vår unge hjälte tyckt om drycken och funnit den fantastisk. I åratal hade Systern kämpat denna kamp för att få vår unge hjälte att sluta upp med sin envetna idé att förbättra världen och börja använda Elakingarnas uppfinningar. Ibland hade hon lyckats, men oftast var brodern alltför upptagen och ädelmodig i sin världsförbättrarkamp. Sagan hade kanske kunnat ända här. Systern var på vippen att ge upp. Om det gått en dag till eller två, skulle kanske rent av Systern tänkt att det här med Elakingarnas uppfinningar eventuellt stämde, och att broders hjältekamp var bra - så länge som hon och vår unge hjälte kunde dricka lite av Alc´håls brygd då och då.
Men. Ödet ville annorlunda. Det förhöll sig nämligen så, att vår unge hjältes envetna och tappra kamp börjat oroa Elakingarna. Förvisso var han den ende som genomskådat Uppfinningarna och tidsstölden, men på senare tid hade världen börjat förändras oroväckande mycket. Elakingarna bestämde sig för att göra något åt saken. Mest för säkerhets skull, men ändå. Elakingarna bestämde sig för att utarbeta en illvillig och lömsk plan. De hade dock ett problem att ta ställning till. Kruxet var att vår unge hjälte var helt immun mot alla Elakingarnas påfund och illvilligheter. De hade de allt märkt av under årens lopp. Det var i det läget som Fåns elaka och småsluga bror Bxa, ställde sig upp och tog till orda. Det fanns en lösning på problemet som alla Elakingar applåderade och visslade åt, när de hörde den. Elakingarnas sluga plan kom att bygga på Systers åratals långa kamp. Bxa skred genast till verket.
Ur Elakingarnas allra mest detaljerade gryta - NiCarGua, kokade Bxa en Uppfinning som skulle bli alla Uppfinningars okrönte konung! Uppfinningens kropp kröntes av de allra coolaste tatueringar. Till Uppfinningens muskler användes de allra sexigaste råvaror. Uppfinningens hud färgades gudomligt gyllenbrun och vackert glänsande i solnedgången. Uppfinningens huvud fylldes av den allra största vältalighet, skarpaste intelligens och dessutom ett par jävligt coola örhängen. Uppfinningens mun rundades i de läckraste former och pryddes med ett ständigt stort lysande leende. Men, kronan på verket kom ändå att bli Uppfinningens benbekädnad! Från jordens alla hörn samlades de vackraste nyanser och smäckraste former för att skapa de läckraste par brallor jorden någonsin skådat! När Bxa stolt presenterade sin skapelse jublade de andra Elakingarna. Världen skulle snart få skåda Sngg Bxa!
Den dagen Sngg Bxa vandrade in i Systers liv, kom att bli den lyckligaste i den Uppfinningsglada unga kvinnans liv. Även om detta är saga och sagor oftast berättar om kärlek vid första ögonkastet, var SnggBxa tvungen att kämpa mycket hårt under lång tid för att vinna Systers hjärta. På denna utmaning var han dock beredd och väl motiverad. För även om Sngg Bxa skapades av Elakingar i ett enda illvilligt syfte, hade han också utrustats med ett helt vanligt hjärta. Och detta hjärta kom att alltmer häftigt att klämta för Syster. Sagan hade kunnat sluta lyckligt här. Alla hade de kunnat leva lyckliga i alla sina dagar. Om det inte hade varit för Systers allra sista försök att försöka få sin hjältemodiga broder att börja nyttja alla nya tidsstjälande Uppfinningar. Och om det inte varit för Elakingarna förstås.
Den dagen hade Syster försökt ringa upp sin broder med Tele- fånen. Som vanligt hade vår unge hjälte inte riktigt tid att svara, eftersom han var så kolossalt upptagen med att tappert förbättra världen hela tiden. Kanske hade det varit så att Syster tänkt tanken att Tele- fånen nog var ganska löjlig och onödig ändå? Kanske hade hon tänkt på brodern med stolhet, eller att han var väl värd den minimala vila han kunde få utan att störas av Tele- fånen? Kanske hade Syster låtit hela saken bero? Men. I den stunden hade SnggBxa dragit sig till minnes anledningen varför han skapades - nämligen att hindra vår unge hjältes tappra kamp mot Elakingarna. Sngg Bxa hade viftat på sina smäckra ögonfransar. Han hade kråmat sig i sina läckra benkläden. De urcoola örhängena vippade nog en smula också medan det gudalika anletet klövs i ett bländade leende. Sedan hade han undrat över systerns broder - vår tappre och ensamme hjälte.
Var det möjligen så att det inte var världen som behövde förbättras, utan kanske Systerns broder istället?
Frågan skar in i Systers förälskade hjärta som en kniv genom smält smör. Därefter hade den förledda Systern och SnggBxa genomfört en illvillig och listig smutskastningskampanj, framför Tangent- Bordet i det höga tornet.
Vad gjorde vår unge hjälte efter det, undrar Ni säkert nu? Gav han upp? Slutade han med sin kamp för att förbättra världen? Föll han hjälplöst in i ett slaviskt konsumerande av Elakingarnas alla Uppfinningar? Svaret på denna fråga, måste falla inom sagornas ram. Alla sagor borde sluta lyckligt. Svaret på frågan blir därför naturligtvis ett stort NEJ! Vår hjälte gav inte upp sin kamp för att förbättra världen. Istället för att falla pladask för Elakingarnas illvilliga plan, gjorde vår hjälte det hans motståndare allra minst väntat sig - och därför heller aldrig fruktat även om de verkligen borde gjort det! Han använde helt enkelt alla Elakingarnas Uppfinningar mot Elakingarna själva! Vår unge hjälte drack av Alc´hålen. Men istället för att falla för illusionen att enbart detta räckte till för att vara en bra människa, drog vår hjälte nytta av dryckens tapperhetskänsla och förbättrade världen ännu mer. Han manipulerade Tangent- Bordet till att avslöja Sanningen om alla Elakingar och deras illvilliga planer för människorna. Därefter påbörjade han omvändelsearbetet med Uppfinningars okrönte konung. Även om Sngg Bxa skapats av Elakingar behövde inte detta betyda att han var ohjälpligt bortom all räddning, tänkte vår hjälte storslaget, ädelt och idealistiskt. Därefter började sagans unge hjälte att tala kärleksfullt och förståndigt till Systers nya hjärtevän - om vikten av att inte äta upp små oskyldiga djur helt i onödan till exempel.
Det finns inga sagor utan Elakingar. Ni har säkert hört talas om drakarna, trollen, häxorna, de elaka drottningarna och de mörka trollkarlarna. I vår saga finns också en hel hoper av Elakingar. Ett elakt sällskap av mörka gnomer, hade som enda uppgift att stjäla alla människors tid. För att göra detta klurade de ut en massa olika påfund såsom Stressen, Den Ekonomiska Vinningen och Tele- visionen. Tele - visionen var en alldeles särkilt illvillig uppfinning som berättade en massa osanna sagor för människorna - som i en konstgjord känsla av lycka spenderade en massa tid på att inte göra världen bättre. En särskilt illvillig och klurig liten gnom vid namn Fån ville ha ännu mera tid av människorna. Han jobbade vidare på Tele- visionen, och uppfann Tele- fånen. Tele- fånen gjorde att människorna sprang omkring och i timtal pillade på ett gäng meningslösa plastknappar och pratade ofantligt mycket strunt in i ett litet hål, istället för att göra världen bättre. En annan ond och illvillig trollkarl som ville förmörka världen, gick under namnet Alc´hål. Alc´hål såg en risk. Vissa människor skulle kanske kunna märka av alla mörka trollkonster och illvilliga trick, och börja kämpa emot för att göra världen bättre. Då kom Alc´hål på en elakingarnas snilleblixt. Han tillverkade en brygd. När människorna drack den kände de sig smarta och trodde att de gjorde världen till en bättre plats enbart genom att småle en smula korkad, medans de egentligen inte gjorde någonting annat än att slösa bort sin tid till ingen nytta.
Ni har säkert hört talas om sagor med elaka styvmödrar. Denna saga innehåller ingen elak styvmoder. Istället innehåller den en Syster. Förmodligen var inte Systern elak, eftersom verklighetens sagor är mycket mer komplicerade än på den gamla goda tiden. Sant och visst är i alla fall att Systern är Syster till vår unge hjälte samt att hon icke var en styvsyster. Vår unge hjältes Syster hade inga som helst planer på att förbättra den värld människorna levde i. Kanske hade hon inte genomskådat Elakingarnas plan? Kanske förstod hon inte att Elakingarna var just Elakingar? Vad som däremot går att berätta om, är att Systern tyckte mycket om gnomernas och de mörka trollkarlarnas uppfinningar. Hela kvällarna satt hon uppe i sitt höga torn och tittade förnöjt på Tele- visionen. Hon gav villigt och lyckligt bort sin tid till gnomerna. När Fån tillverkade sin Tele- fån, var Systern den första att frenetiskt knappa i timtal på de nyinförskaffade knapparna. Alc´hålen då? Jo, det är sant och visst att Systern drack brygden med förtjusning, dag ut och dag in.
Nu när jag tänker efter, innehåller denna saga nog en styvmoder ändå. Systern och vår unge hjälte, hade nämligen en styvmoder. Kanske hade styvmodern inspirerats av vår unge hjältes skarpsinne och kamp för världen? Sant och visst är i alla fall att de bägge syskonens styvmoder en dag, om än en smula förvirrat, försökt tala till Systern om Elakingarnas alla hemska uppfinningar. Systern däremot, hade inte lyssnat på det örat. Som tidigare nämnt tyckte Systern om gnomernas och de mörka trollkarlarnas uppfinningar. Ja, hon tyckte så mycket om uppfinningarna att hon började utveckla dem och sprida dem vidare till människorna. I sitt höga torn hade Systern använt sig av ett uppfinningsbarn till Tele- visionen och Tele- fånen. Med hjälp av plastknappsamlingen Tangent- Bordet, programmerade hon Tele- visionen att skrika ut Ekonomiska Budskap till människorna i världen. Om människorna verkligen mådde illa och blev galna av dessa Budskap är en av de saker som är höljt i dunkel i denna saga. Dock stod människorna och tittade i timtal på Systerns Ekonomiska Budskap, och gnomsällskapet stal en massa tid på sättet.
Men nu till sagans egentliga melodram. Systern tyckte kanske inte om att vår unge hjälte osjälviskt var ute och försökte rädda världen hela dagarna? Hon kanske var avundsjuk på sin broders tappra och modiga hjältedåd? Det vet vi ingenting om. Dock kan vi konstatera att Systern ideligen försökte få sin hjältebroder att börja använda alla Elakingarnas uppfinningar. Sanningen att säga lyckades hon också ibland. Systern hade fått vår unge hjälte att köpa och då och då använda Tele- fånen. Ibland hade hon dragit med sin broder ut och druckit av Alc´håls brygd. Och ja, som alla människor hade vår unge hjälte tyckt om drycken och funnit den fantastisk. I åratal hade Systern kämpat denna kamp för att få vår unge hjälte att sluta upp med sin envetna idé att förbättra världen och börja använda Elakingarnas uppfinningar. Ibland hade hon lyckats, men oftast var brodern alltför upptagen och ädelmodig i sin världsförbättrarkamp. Sagan hade kanske kunnat ända här. Systern var på vippen att ge upp. Om det gått en dag till eller två, skulle kanske rent av Systern tänkt att det här med Elakingarnas uppfinningar eventuellt stämde, och att broders hjältekamp var bra - så länge som hon och vår unge hjälte kunde dricka lite av Alc´håls brygd då och då.
Men. Ödet ville annorlunda. Det förhöll sig nämligen så, att vår unge hjältes envetna och tappra kamp börjat oroa Elakingarna. Förvisso var han den ende som genomskådat Uppfinningarna och tidsstölden, men på senare tid hade världen börjat förändras oroväckande mycket. Elakingarna bestämde sig för att göra något åt saken. Mest för säkerhets skull, men ändå. Elakingarna bestämde sig för att utarbeta en illvillig och lömsk plan. De hade dock ett problem att ta ställning till. Kruxet var att vår unge hjälte var helt immun mot alla Elakingarnas påfund och illvilligheter. De hade de allt märkt av under årens lopp. Det var i det läget som Fåns elaka och småsluga bror Bxa, ställde sig upp och tog till orda. Det fanns en lösning på problemet som alla Elakingar applåderade och visslade åt, när de hörde den. Elakingarnas sluga plan kom att bygga på Systers åratals långa kamp. Bxa skred genast till verket.
Ur Elakingarnas allra mest detaljerade gryta - NiCarGua, kokade Bxa en Uppfinning som skulle bli alla Uppfinningars okrönte konung! Uppfinningens kropp kröntes av de allra coolaste tatueringar. Till Uppfinningens muskler användes de allra sexigaste råvaror. Uppfinningens hud färgades gudomligt gyllenbrun och vackert glänsande i solnedgången. Uppfinningens huvud fylldes av den allra största vältalighet, skarpaste intelligens och dessutom ett par jävligt coola örhängen. Uppfinningens mun rundades i de läckraste former och pryddes med ett ständigt stort lysande leende. Men, kronan på verket kom ändå att bli Uppfinningens benbekädnad! Från jordens alla hörn samlades de vackraste nyanser och smäckraste former för att skapa de läckraste par brallor jorden någonsin skådat! När Bxa stolt presenterade sin skapelse jublade de andra Elakingarna. Världen skulle snart få skåda Sngg Bxa!
Den dagen Sngg Bxa vandrade in i Systers liv, kom att bli den lyckligaste i den Uppfinningsglada unga kvinnans liv. Även om detta är saga och sagor oftast berättar om kärlek vid första ögonkastet, var SnggBxa tvungen att kämpa mycket hårt under lång tid för att vinna Systers hjärta. På denna utmaning var han dock beredd och väl motiverad. För även om Sngg Bxa skapades av Elakingar i ett enda illvilligt syfte, hade han också utrustats med ett helt vanligt hjärta. Och detta hjärta kom att alltmer häftigt att klämta för Syster. Sagan hade kunnat sluta lyckligt här. Alla hade de kunnat leva lyckliga i alla sina dagar. Om det inte hade varit för Systers allra sista försök att försöka få sin hjältemodiga broder att börja nyttja alla nya tidsstjälande Uppfinningar. Och om det inte varit för Elakingarna förstås.
Den dagen hade Syster försökt ringa upp sin broder med Tele- fånen. Som vanligt hade vår unge hjälte inte riktigt tid att svara, eftersom han var så kolossalt upptagen med att tappert förbättra världen hela tiden. Kanske hade det varit så att Syster tänkt tanken att Tele- fånen nog var ganska löjlig och onödig ändå? Kanske hade hon tänkt på brodern med stolhet, eller att han var väl värd den minimala vila han kunde få utan att störas av Tele- fånen? Kanske hade Syster låtit hela saken bero? Men. I den stunden hade SnggBxa dragit sig till minnes anledningen varför han skapades - nämligen att hindra vår unge hjältes tappra kamp mot Elakingarna. Sngg Bxa hade viftat på sina smäckra ögonfransar. Han hade kråmat sig i sina läckra benkläden. De urcoola örhängena vippade nog en smula också medan det gudalika anletet klövs i ett bländade leende. Sedan hade han undrat över systerns broder - vår tappre och ensamme hjälte.
Var det möjligen så att det inte var världen som behövde förbättras, utan kanske Systerns broder istället?
Frågan skar in i Systers förälskade hjärta som en kniv genom smält smör. Därefter hade den förledda Systern och SnggBxa genomfört en illvillig och listig smutskastningskampanj, framför Tangent- Bordet i det höga tornet.
Vad gjorde vår unge hjälte efter det, undrar Ni säkert nu? Gav han upp? Slutade han med sin kamp för att förbättra världen? Föll han hjälplöst in i ett slaviskt konsumerande av Elakingarnas alla Uppfinningar? Svaret på denna fråga, måste falla inom sagornas ram. Alla sagor borde sluta lyckligt. Svaret på frågan blir därför naturligtvis ett stort NEJ! Vår hjälte gav inte upp sin kamp för att förbättra världen. Istället för att falla pladask för Elakingarnas illvilliga plan, gjorde vår hjälte det hans motståndare allra minst väntat sig - och därför heller aldrig fruktat även om de verkligen borde gjort det! Han använde helt enkelt alla Elakingarnas Uppfinningar mot Elakingarna själva! Vår unge hjälte drack av Alc´hålen. Men istället för att falla för illusionen att enbart detta räckte till för att vara en bra människa, drog vår hjälte nytta av dryckens tapperhetskänsla och förbättrade världen ännu mer. Han manipulerade Tangent- Bordet till att avslöja Sanningen om alla Elakingar och deras illvilliga planer för människorna. Därefter påbörjade han omvändelsearbetet med Uppfinningars okrönte konung. Även om Sngg Bxa skapats av Elakingar behövde inte detta betyda att han var ohjälpligt bortom all räddning, tänkte vår hjälte storslaget, ädelt och idealistiskt. Därefter började sagans unge hjälte att tala kärleksfullt och förståndigt till Systers nya hjärtevän - om vikten av att inte äta upp små oskyldiga djur helt i onödan till exempel.
Och nu jublade inte Elakingarna längre. Istället frös de in i märgen av en plötsligt uppflammande och fasansfull skräck.
Och hur historien slutar efter det? Också denna del är höljd i svårgenomskådligt dunkel och kan ännu inte berättas om. Slutet är nämligen människornas sak att ta ställning till och avgöra. Vill de ha en bra och fin värld, eller vill de inte det?
Och hur historien slutar efter det? Också denna del är höljd i svårgenomskådligt dunkel och kan ännu inte berättas om. Slutet är nämligen människornas sak att ta ställning till och avgöra. Vill de ha en bra och fin värld, eller vill de inte det?
Man kan inte få både och. Det är dags att bestämma sig nu.
EPILOG
Alla sagor har något att att lära människorna. Men. Förutom denna sagas uppenbara lärdom: Elakingarna och deras Uppfinningar samt att det faktiskt går att förbättra världen även om man är ensam och trött, finns även en annan lärdom att uppmärksamma. Inte heller vår unge hjälte gick opåverkad ur denna saga. Han bestämde sig nämligen för att försöka svara i Tele- fånen lite oftare. Inte för att han uppskattade den illvilliga Uppfinningen särskilt mycket. Men för att han tyckte väldigt mycket om sin Syster och hennes nya hjärtevän - och då och då ville dricka Alc´håls brygd med dem.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar