En halvdags föreläsningar på temat utvecklingsstörning. Efter kaffepausen. Etik i omsorgsarbetet. Molander myser i sin stol och pillar in en snus. Den stilrent kostymklädde äldre mannen börjar prata om de värdeförändringar som skett i samhället. På femtiotalet frågade föräldrar sina barn som varit på kalas, om de kommit ihåg att tacka för sig. Nuförtiden är det viktigare att undra om ungarna haft roligt. Andra värden som förändrats över tid, är prioritet av självbestämmande, en större social rörlighet samt hur vi behandlar djur. Nu frågar föreläsaren publiken om det finns fler förändringar som skett i samhällets värderingar. Några räcker upp handen och säger något om öppna kontorslandskap och att skolans undervisning idag mer handlar om att lära sig att vara kritisk och ifrågasätta. Och. Att auktoriteter inte accepteras på samma självklara sätt som tidigare.
Molander. Trivs som fisken i vattnet. Tycker nog att han trivs i tidsandan. Molander. Funderar om han ska sträcka upp handen och säga något om teknikens framsteg. Bärbara datorer och mobiler som möjliggör nästan allt. Att internets framväxt förändrat enskilda personers tänkande och vardag mer än någonting annat. I princip all kunskap finns idag på mindre än 2 sekunders googlesökningsavstånd. Dessutom. Moraliska värderingar och fildelning. I say no more... Men Molander beslutar sig för att kväva impulsen att låta handen flyga upp i luften. Detta är inget seminarium. Dessutom är föreläsaren så attans intressant att lyssna på att det räcker gott och väl att sitta och mysa i stolen. Och nu fortsätter det. Etik kopplat till omsorg och arbetet med utvecklingsstörda. Det finns några ledord som man bör utgå ifrån som personal. Och vissa etiska svårigheter.
Sedan kommer attacken! En blåful ruta ploppar bryskt upp och stör powerpointpresentationen på den gigantiska projektorduken:
"Automatiska uppdateringar har installerats. För att de ska fungera korrekt måste datorn startas om. Tryck på Omstart."
Molander. Skriker inne i huvudet. För guds skull vad du än gör fina föreläsare, tryck inte på den förbannade knappen! Men den fina föreläsaren är mitt inne i ett intressant resonemang:
"Det finns i vissa fall en konflikt mellan ledorden Självbestämmande och Välbefinnande bland personer i LSS kretsen..."
Tankspritt noterar han den blå rutan mitt på skärmen. Som i slow motion uppfattar Molander skräckslaget hur föreläsaren ovetande om sitt grymma öde och idiotiska operativsystem, trycker på den förmarkerade knappen. Därmed är de närmaste 15 minuterna av väl förberedd föreläsningstid, ohjälpligt beslagtagna av Windowsmonstret. Segaste omstarten i världen, programgrupper på autostart, strul med kablar och projektorinställningar, med mera med mera... Nu tar han det rätt bra ändå etikforskaren. Den här föreläsaren är en mycket humoristisk och sympatisk föreläsare. Han ruckas inte ur balans ens vid stora och jävligt onödiga påfrestningar. Han drar några skämt, ett par fallstudier med etisk problematik, flyttar om rasten och slänger slutligen in några diskussionsämnen.
Men den kvarten är ohjälpligt förlorad. Windowsmonstret är fullständigt befriat från alla etiska funderingar. Det tuggar illvilligt i sig offermåltiden i ett sataniskt långsamt tempo. Slutligen rapar det högt och ljudligt upp Power Point igen. Och Molander är glad att han inte sa det där om tekniken som gjorde allt möjligt. Det kan vara svårt att förstå vilka vedermödor människor måste stå ut med där i det usla Windowsfängelset. När man själv befinner sig i den vackra OS X världen där inga problem existerar. Stackars alla duktiga engagerande föreläsare som måste släpa runt med Windowskvarnstenen om halsen.
Molander. Plockar upp nya Macbooken ur väskan för att skriva ett bloggutkast till eländet som utspelar sig framför ögonen. Molander. Skäms lite när aluminiumskalet startar upp snabbt, smidigt och smärtfritt i hans knä, medan föreläsaren svettas på podiet.
Är det moraliskt försvarbart att en forskare som ägnat sitt liv åt att göra världen bättre genom att studera etik, blir antastad, lurad och avbruten av blåfula automatiska uppdateringsfönster? Är det verkligen rätt och riktigt att idealistiska människor tvingas avbryta sina intressanta livsverk, nämligen tankekedjorna i föreläsningssalar, på grund av uselt planerad programvara som bara förstör? Naturligtvis är det inte det. Inte på en fläck. Därför är det dags att ta tag i det här nu. Eländigheten har kommit undan länge nog nu. Man önskar att någon allsmäktig domare skulle svartlista Microsoft. Utdela ett stort Rött kort med livstids matchavstängning. Nu finns det tyvärr inte en sådan makt på jorden. Så då är man tvungen att göra vad man kan, även om det verkligen inte är särskilt trevligt med tanke på ställningen. Dumheten tilldelas härmed 1 poäng.
Dumheten Hoppet 10 - 11
Tack för den Microsoft.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar