Det var det det

Men nu är det slut.

Sängen är den bästa av platser

En typografikers våta dröm

Oroligheter

Molander:

"Vart är min dator?"

Molander. Hittar sin dator där han la den på köksbordet.

Albertina, lite retsamt:

"Hur lång tid tog det innan du blev orolig?"

Molander:

"Jag blev inte orolig alls, bara lite förundrad..."

Albertina, smått högt:

"Förundrad!? (syftar möjligen på Molanders stora koll på var hans saker befinner sig i rummet)

Blev DU förundrad?! Nu blir JAG jävligt förundrad!!!!!

Men en stund senare blir också Molander både förundrad och orolig. Det tar en evighet att starta upp Macbooken. Laptopen börjar (möjligen) visa vissa tecken på sjukdom. Den börjar bete sig oroväckande mycket som en PC!

En tjurskalle ser upp till en mästare!

Det har talats en del om Molanders tjurskallighet. Igår talades det en del om att det eventuellt har med generna att göra. Om uråldriga tjurkampanjer i ångermanländska bygder långt innan Molander tagit sina första steg. Men. Det verkar som om Molander inte är värst ändå. För nu läses en gammal bok: Selma Lagerlöfs Antikrists Mirakler.

Historien utspelar sig på Sicilien. Och det var en gång en sicilian som var rövarhövding. Han var fruktad och hänsynslös. Den sicilianske rövarhövdingen som hette Falco hade en bror. Brodern som hette Nino var laglydig men ändå lite taskig och slug. För när Nino behövde pengar gick han helt enkelt till byns kyrkoherde och sa att hans bror Falco behövde pengar och att kyrkoherden skulle hosta upp stålarna så fort som möjligt. Rövarhövdingen Falco fick dock reda på sin broders fula taskspel. Han åkte helt enkelt hem till brodern och sköt honom på fläcken. Och nu till historiens stora tjurskallighetspoäng! För efter Ninos död fick Falco en vendetta över sig...

"Ninos hustru blev så skräckslagen, då hon fann sin man död, att hon blev lam i halva kroppen och inte mer kunde gå. Men vid fönstret i den gamla stugan tog hon sin plats. Där har hon nu suttit i tjugo år med bössan bredvid sig och väntat på Falco. Och för henne har den store rövaren varit rädd.

På tjugo år har han inte gått förbi sitt fäderneshem.

Den kvinnan har inte vikit från sin post. Aldrig gick någon fram till kyrkan San Pasquale, utan att han såg hennes hämndgiriga ögon lysa bakom rutan. Vem såg henne sova, vem såg henne arbeta? (...)

När man hör detta, blir man ännu mera rädd."

Touche! It takes one to admire another.

Ett poäng till tjurskalligheten.

Tiden går

Albertina:

"Jag börjar bli en gamkärring."

Molander:

"Ehhh?"

Albertina:

"Jag känner det i hela kroppen liksom."

Molander:

"Jaha... hur känns det då."

Albertina, inte så lite förnöjd:

"De känns bra dä!"

Stekarspan

Catella Swedish Open är avklarad för det här året. Den svenska världsstjärnan Robin Söderling lyckades spela hem finalen och står som den lyckliga segraren. Dessutom skriver arrangörerna att tennisturneringen har fungerat felfritt.

Du kanske är förvånad att du läser detta här? Du kanske trodde att ingen i familjen Molander/Isaksson brydde sig särskilt mycket om överklasstennis? Men då trodde du fel ser du! För för exakt ett år sedan genomkorsade lilla Blå Båstad mitt under pågående tennisturnering.

Och då var det stakarspan minsann!

Kändisspotting i norrlands inland

Vid macken i Svenstavik såg Albertina vem det var som åkte förbi i den där husbilen:

"Det var ju Faaan Bengt Fritjofsson!"

Dagens Maud: Verkligheten överträffar sagan

Det var en gång...

Tack Maud. Tack för att du finns också i verkligheten.

Kling klong!

Albertina:
När du börjar tjäna en massa pengar, med alla dina böcker och filmer och galna idéer och så. Då ska vi gifta oss!

Molander:
Ah, vilken motivation för att bli rik...

Tystnad.

Lite till tystnad.

(Helvete, har man gjort bort sig nu igen? Men det har man inte. För.)

Albertina:
Vadå?! Vill inte du försäkra dig om att jag får det bra, när du dör?!

Albertina:
Fniss, fniss...

Det vanligaste ordet

Det sägs att det vanligaste ordet i svenskan är och. Men i Sveriges Radios Filosofiska Rummet är och tvungen att trängas på tronen. Det är helt enkelt en helvetes mycket och så vidare.

Och så vidare...

Fina gamla postern

här fanns tidigare en väldans fin bild. men den är borttagen, pga tatuering. /albertina

Dagens monster i brevlådan

Det är mycket underligt alltsammans. Av någon outgrundlig anledning hamnar Dumheten närsomhelst, oönskat och opåkallat på dörrmattan i Sundbyberg. Månadens temanummer: Skillnaden mellan Människa och Djur.

Nummer 1: Varför är det så oundgrundligt viktigt för antroposofer att hålla på och tjata om skillnaden mellan djur och människa i all jävla evinnerlighet? Albertina säger: Läs inte, du kommer bara att bli förbannad. Men man läser såklart. Och blir förbannad såklart.

"Med vilken rätt hävdar vi människans överhöghet?"

En jävligt bra fråga, menar Molander. Frågor om "överhöghet" är alltid svåra att förklara, eftersom de inte går att besvara. Problemet är bara att Den Upplysta Skribenten på Forum för Antroposofi, gör ett försök ändå.

"Skillnaden mellan människa och djur anses inte längre vara avgörande, tvärtom märks idag en önskan om att nedvärdera människans värde som skapelsens krona utifrån någon sorts jämlikhetsperspektiv."

Nummer 2: Observera det bombastiska "skapelsens krona" och det med näsan i vädret smått försmådda "något sorts jämlikhetsperspektiv". Lite längre till höger på samma sida.

"Hur kan vi i denna benägenhet företräda en sant mänsklig världsbild?"

Nummer 3: "en sant mänsklig världsbild". Det är tur för antroposoferna att de inte läst värst mycket filosofi, utan i bästa fall lite Rudolf. På så sätt behöver de inte reflektera över begrepp som sanningen och kan i lugn och ro insupa Forum för Antroposofis fantastiska definitioner av det rätta och sanna en gång i månaden. Men det blir så klart värre. Det blir det alltid. Nu ska gränsen mellan djur och människa en gång för alla förklaras. Av någon svårförstådd anledning.

"En sådan grundläggande iakttagelse är att djuret aldrig kan ta ansvar, eller ta moralisk ställning som människan. Det är aldrig hundens fel att den biter brevbäraren, ansvaret ligger hos ägaren. Hunden gör som hundar gör. Den följer inga etiska regler. I själva verket är djur oförmögna att höja sig över de ramar behovstillfredsställelse och instinkt utgör. Den följer sitt artbeteende. Därför kan djuret aldrig betraktas likt ett fritt väsen likt människan."

Nummer 4: "etiska regler", "artbeteende", "hundar gör som hundar gör", "behovstillfredsställelse" och "instinkt". Jaha. Det är klart. Molander har aldrig suckat över Dumheten, att människor "gör som de gör". Molander har aldrig sett ett fyllebråk på krogen eller militärer som "biter" och efteråt skyller på att de lydde order. Molander har heller inte sett människor som ägnar sig åt behovstillfredsställelse exempelvis dricka sprit, röka, porrsurfa eller babbla på om sin egen självgodhet. Och artbeteende. Ja, det stämmer ju inte att människans artbeteende handlar om att förstöra jorden, käka in i helvete med kött och på sin höjd bry sin om sina närmaste kompisar och familjemedlemmar (också detta kan variera - inte alla bryr sig om sina närmsta). Vidare är det verkligen sant att det finns stora skillnader mellan att dressera en hund och uppfostra ett barn - speciellt som båda kommer att bete sig ungefär likadant annars. "Fritt väsen". Jag skulle kunna skriva en hel del om det. Men. Jag orkar ärligt talat inte skriva mer än ett enda ord. Blä!

Det är mycket underligt alltsammans. Det är svårt att förstå varför antroposofer måste veta att det verkligen finns en obestridlig skillnad mellan människor och djur. Jag får bläddra en bra stund innan jag hittar det.

"I boken Inspirerad av Antroposofi formulerar journalisten Göran Rosenberg sina tankar om det specifikt mänskliga. Han berättar att han under några månader i ungdomsåren arbetade på Årstahemmet i Stockholm. Där mötte han en funktionshindrad pojke "Petter" som han blev mycket nära förbunden med. Han skriver, "Teorin för verksamheten på Årstahemmet utgick från att Petter var en människa som alla andra, en varelse med samma värde och samma potential för mänsklig utveckling i detta liv eller i kommande som vilken annan människa som helst."

Nummer 5: Jaha. På vilket sätt skulle detta vara något ypperligt revolutionerade? Förutom det där med nästa liv, som för all del inte heller det är något nytt men ändå måste bli ett Blä! till. Och nu är det dags för Molander att komma med en liten slutkläm på eländet. Anledningen att antroposofer gnäller så mycket om skillnaden mellan människan och djur, är helt enkelt att de skulle ha svårt att behandla folk som folk annars. "Jämlikhetsperspektiv" verkar ju inte tillhöra antroposofernas "artbeteende". Man skulle önska att Rudolfgänget skulle kunna ha lite sympati för djurens lidande också. Men. Eftersom det inte står något om det i månadens temanummer, eftersom "teorin" inte medger det, blir det nog inget.

Nu reducerar Dumheten och är tyvärr farligt nära en kontring.

Dumheten Hoppet

13 - 14

"Tretton fjorton", suckar Albertina bekymrat från soffan. Jag förstår henne.

Dagens

(DN 6/7 2009)

"En överläkare på Psykiatriska länsakuten får 11.000 kronor för att vara jour i hemmet en natt. På midsommarafton är ersättningen drygt 20.000 kronor. – Det är väldigt bra betalt, konstaterar ­personaldirektören Annika Blomgren.

Bakgrunden till avtalet var att det då var svårt att få specialist­läkare att ta jourerna på länsakuten. Jourerna ansågs för dåligt betalda, och det hände ofta att läkare som var inbokade sjukskrev sig i sista stund, vilket betydde att ledningen fick betala dubbelt för att kalla in någon annan. Problemen ledde till förhandlingar om ett nytt avtal, där Läkarföreningen som sagt var mycket framgångsrik."

Jo, det kan man lugnt påstå...

Antingen är man en del av problemet, eller lösningen

Vad gör man om...

1 Busschauffören elakt åkt i från en långt ute på Ekerö och det är en timme kvar tills nästa buss går
2 Man börjar vandra 5 kilometer över en åker
3 Det börjar regna för första gången på flera veckor och ens enda plagg på överkroppen är en tunn t- shirt som snabbt blir sur och kall
4 Den buss man slutligen lyckas hoppa på en timme senare, påpassligt nog har luftkonditioneringen på i full blås
5 Man slutligen har kommit hem, har en kroppstemperatur under minussträcket och alldeles strax skall ut och aftonpicknicka i en av Stockholms parker

Vad gör man? Man klagar inte. Inte för att det inte är sant att badrummet, ända sedan det blivit vackert renoverat, inte längre av någon outgrundlig anledning kan producera varmt vatten. Man klagar inte därför att det inte leder någon vart i längden. Istället gör man så gott man kan. Antingen är man en del av problemet, eller en del av lösningen.


1 2 3

Och nu är vattnet nästan varmt nog. Ordningen återställd. En afton i parken nästa!

Dagens

Sms från min vän F - mediedoktoranden.

"Har du hört att Michael Jackson har dött förresten? Vilken grej! Det här borde ha stått i tidningen..."