fredag

Vem är Stefan Gyllenberg?

Del 1
Stefan Gyllenberg föddes 1889 i den lilla vitryska byn Wertkjomhzsk. Han vägde 3.8 kilo, var 60 centimeter lång och hade en mörk fläck på sin högra kind. Stefan adopterades omedelbart bort på grund av en förväxling av sjukhusjournalerna. Stefans nya familj kom att bli ett kringresande sällskap av försäljare. Bland varorna som bjöds ut mestadels i kroatiska byar, fanns kanelstänger, magneter och små virkade hästar av hampa. När Stefan var tre år gammal yttrade han sitt första ord: Mkopietrz! (nedsättande betäckning för kvacksalvare på kroatiska). Därefter spottade han föraktfullt i det kringresande handelssällskapets tunna med mirakelmedicin, snappade åt sig en virkad särskilt snygg häst i hampa varpå han stack lägret i brand. Ingen kom att överleva förutom den lilla pojken...

Del 2
Stefan Gyllenberg vandrade fram och tillbaka över den oändliga ryska tundran i många år. Han lärde sig många saker. Bland annat magi, tankeläsning och hur man på bästa sätt tillagar den rödbetssoppa som kallas borstij. I en liten by utanför Vladivostock träffade den unge gossen Stefan på en halvgalen och utsvulten munk. Stefan praktiserade en del psychotricks på den skabbiga gudsmannen. Ett par år senare skulle galenpannan Rasputin (som aldrig återfick vettet efter Stefans behandling) bereda marken för den ryska revolutionen, genom att manipulera och förstöra för den sista tsarfamiljen. Men det brydde sig inte Stefan om. För han hade redan simmat över det stora havet...

Del 3
Stefan Gyllenberg landsteg vid 14 års ålder Nordpolen. Under ett par år umgicks han i de heliga pingvinernas innersta krets. Men efter en dispyt med en av de äldsta och högst uppsatta alfapingvinerna, om en sällsynt stilig pingvinhona, uteslöts Stefan brutalt ur flocken. I en frostig sinnesstämning präglad av stort vredesmod letade Stefan igenom hela nordpolens yta efter något att tända eld med. I en klyfta sydväst om nordströmmens allra kraftigaste utlopp, hittade Stefan slutligen ett tänddon i ett infruset galärslagskepp som seglat vilse från det romerska imperiet. Med en röd hjälmplym på skallen, var Stefan beslutsam att låta de illvilliga pingvinerna smaka på flammorna. Sedan upptäckte han till sin stora förbistring att det inte fanns något material att sätta eld på i snölandskapet. Förgrymmad utrotade han hela sin gamla fågelgemenskap, genom att strypa dem en efter en. Pingvinkadavren bands ihop till en flotte och resan fortsatte..

Del 4
Afrika. Stefan njöt obeskrivligt av värmen och det roisboste som masajkrigarna drack i djupa klunkar innan zebrajakten. Stefan hade kanske kunnat bli lycklig bland savannens sträva gräs. Men. En zulukrigare sprang på Stefan och väckte honom mitt under middagsvilan. Stefan blev oerhört förbaskad och bragde fridsstöraren hastigt om livet. Först efteråt kom han att fundera över den stora sannolikhet, att en stam av ilska zuluinfödingar skulle utkräva en blodig hämnd. Stefan begravde sitt offer djupt i savannens röda jord. Långt senare skulle arkeologer finna skelettet, döpa det till Lucy och påstridigt hävda att de funnit den allra första människan. Men det skulle inte Stefan bry sig om heller. I en hastig flykt för sitt liv, avancerade han uppåt över den afrikanska kontinenten. Slutligen hamnade han i den svenska kolonin "Cabo Corso". I ett desperat försök mönstrade Stefan på ett slavskepp med destination norden. Skulle han äntligen finna frid?..

Del 5
Ja. Detta är en saga med lyckligt slut som Ni alla vet. I den kalla staden Stockholm, råkade Stefan på en vänlig skräddare från Dalarna. Den nya masvännen gav honom ett par nysydda tofflor i mjukt tyg. Sanningen att säga var de obeskrivligt fula. Men Stefan är en man med besynnerlig smak. Ett lyckligt leende spred sig över hans toffelförsedda kropp. Ut ur bältet tittade den virkade hästen i hampa och inom Stefan spreds en djup känsla av frid. Många år senare, har dessa tofflor otaliga gånger hindrat Stefan från fler vredesfulla missbruksgärningar av de Magiska krafter som Stefan bemästrat sedan länge.

Vem är alltså Stefan Gyllenberg?
Svar: En mycket gammal och vis man med en mörk historia. Han har idag alltid ett stort leende på lur, besitter ett vänligt sinneslag och ikläder sig ett par tygtofflor från Dalarna.

1 kommentarer:

Unknown sa...

Ja, vad ska jag säga... allt är sant!

Skicka en kommentar