För ett par år sedan ringer "Henke" upp mig och är fullständigt desperat. Hans röst darrar och han verkar oerhört stressad.Henke:
"Tjena. Faaan du kan ju det här med datorer va?"
Olle:
"Ja, det gör jag väl. Hurså?"
På den tiden arbetade Henke på en restaurang i centrala Östersund. Henke hade börjat från grunden, och arbetat sig uppåt. Nu var han någon typ av halvpersonalchef.
Henke i ansträngd och pressad ton:
"Faaaaaan du MÅSTE hjälpa mig!"
Olle:
"Visst såklart. Hurdå?"
Henke sitter nu inne på restaurangchefens kontor. Henke hade efter många års tjat, nu för första gången, fått det oerhörda förtroendet att kontrollera och signera räkningarna. Till saken hör också att THE BIG BOSS himself på den tiden också var Henkes svärfar. Ja, den här Henkestoryn är från way back in the days. På den tiden hade Henke och Py Bäckmynning, som också arbetade på sin fars restaurang, precis blivit tillsammans. Svärfadern eller restaurangchefen med stort R, hade varit en smula missnöjd med arrangemanget. Kanske tyckte han att det var en smula onödigt att hans duktiga och supersmarta dotter Py, hade förälskat sig i en drummel som Henke. Men det kunde han ju inte säga. Så han hade protesterat på det enda sätt enda han kunde.
Restaurangchefssättet: Det är inte bra att jobba på samma ställe som den man är tillsammans med. Det kan uppstå komplikationer.
Många år senare skulle restaurangchefen och Lotta Karin Gustavsson träffas under en taxiresa till Åre. Hela resan och fyra timmars kaffedrickande efteråt, skulle taxichauffören och den före detta restaurangchefen tala oavbrutet. Om en enda sak. Nämligen Henkeblicken. Restaurangchefen hade med gråten i halsen och en sönderkramad mazarin i handen, berättat att Henke sträckt sig upp genom luften i flera hundra meter kändes det som. Henkes ögon hade naglat fast restaurangchefen. Sedan hade Henke, utan att släppa svärfadern med blicken, talat med iskall stämma:
"Om du inte tror att jag kan skilja på arbete och privatliv, så är du faaaan dum i huvudet. Och det säger jag även om du är min chef!"
Det hade inte funnits något att göra. Henke och Py hade fortsatt att vara tillsammans. Och arbetat tillsammans. Med Py´s far och Henkes svärfar som chef. Och nu sitter Henke där, på sin svärfars kontor och ska kontrollera restaurangens räkningar för allra första gången. Han är desperat och mycket stressad. Han ringer till mig. Han behöver min hjälp. Han vet att jag kan en smula om datorer. Men varför frågar han inte bara sin chef eller någon annan på restaurangen? Plötsligt slår tanken mig med full kraft! Henke har suttit ensam på svärfars arbetskontor och klantat till det Big Time! Råkat slänga de senaste årens bokföring, fuckat upp något Excellark med ekonomiska beräkningar eller pajjat hela jävla kundregistret exempelvis. Och nu sitter Henke där och är desperat. Det måste kännas mycket jobbigt att krypa till korset inför svärfar och bekänna alltsammans i denna insyltade och komplicerade situation. Men, minns jag att jag tänker, bra att Henke ringer mig! I mitt huvud går jag snabbt igenom samtliga åtgärder som kan vara möjliga. Ur luren hörs ett desperat:
"Hallå?"
Olle:
"Absolut Henke! Det är det vänner är till för! Säg nu, vad kan jag hjälpa dig med?"
Henke, i mycket desperat ton:
"Finns det något jävla sätt som helst, att snabbt så in i helvete, få bort historiken på besökta internetsidor?"
Fler True "Henke" Stories:
0 kommentarer:
Skicka en kommentar