Släpp tummarna, det är ingen idé att slita ut dem i onödan

Om den svartaste besvikelsens mest ruttna avgrundsdjup kunde beskrivas med ord, skulle den stavas D e n n a -  s t u n d.

Det är mycket nedslående, ja för att inte säga smått deprimerande, att inse ens egen oupphörliga fjättran vid proletariatets eviga ekorrhjul. Speciellt nu, då det gröna gräset på andra sidan är fullt av tilltänkta torp i Norrland, öl, bastu, frisk höstlig luft och snus i vackert stora mängder.

Helvete. Jag hade behövt det här.