Bort hemska bildelände, bort!

Den är verkligen i grunden obeskrivligt obehaglig, kattatueringen i förra inlägget. Huga, jag får olustkänslor bara av att surfa in i tankeparantesernas värld. Egentligen borde jag skriva ett långt, långt inlägg för att trycka ned osmakligheten i bloggens mörka källarkoffert för all existerande framtid. Men, just nu är det James Bonde som gäller. Får nöja mig för stunden med att mageländet inte ligger i topp.

För ytterligare nedputtning infogas ett stycke nervlugnande kulturhistoria. Trygga tantligan på gammalt hederligt kafferep hemma hos Elsie på Kronåsvägen.

Puh.