Albygatans KnarkarSnuskvart

Det är en trött Molander som sitter på en långlivad enkätföreläsning. Utmattad snorproducerad- tryck- i- skallen- förkylning. Dessutom slut på snus. Ajajaj. Molander. Glider fram till Grabbarna- Snus- Gänget. Cashar in en filantropiskt utlovad bakprilla av Mr Funky D.

Molander rullar prillan. Sedan tänker han: Det här ska bli fint det!

Sedan säger han:
"Tack gode gud för snuset i alla fall!"

Mr Funky D håller med. Det tänds en humorglimt i hans blick. Sedan börjar han ivrigt berätta att hans flickvän tog ett kort på honom i morse. Mr Funky D´s armar famlar teatraliskt i i luften. Han berättar att det dokumentära fotografit kom att visa hans skakande högerarm, vars stora viktiga uppdrag den arla tidpunkten, var att sträcka sig desperat ut ur resten av kroppens position under täcket och mot snusdosan på nattduksbordet!

Molander ler i kapp med resten av Grabbarna- snus- gänget. Sedan vandrar hans tankar obevekligt hemåt mot Lilla Gröna Albygatan. Molander berättar om de senaste dygnen i KnarkarSnuskvarten. Hur han navigerat mellan drivor av begagnade portionshögar av tobak. Hur han envetet vänt på den ena tomma vita plastdosan efter den andra, efter den tredje, efter den fjärde, efter den femte; för att han vet att det någonstans inne i snuskyrkogården skall finnas en nyinköpt tobaksask. Stämningen känns plötsligt en smula gladare i det halvkvävda klassrummet. Grabbarna- snus- gänget ler förtjust och igenkännande. Sedan börjar Molander tänka att det är dags att tänka på refrängen - med tonartshöjning och allt. Historiens storslagna Albertinafinal närmar sig obönhörligen! Molander drar efter andan och börjar tala med rösten till bredden fylld av stolthet:

"Vi har en soffa i vardagsrummet. Bakom den står en högtalare med en projektor på. I soffan brukar min flickvän bekvämt placera sig. Hon är något av en... storsnusare. Ni kan ju gissa vart de begagnade portionsprillorna hamnar: i stora högar på projektorn!"

Nikotinets slutgiltiga prioritet över teknikens under, framkallar inte så lite munterhet hos Grabbarna- Snus- Gänget. Molander återvänder nöjt mot sin plats. Lektionen fortsätter och plötsligt verkar också föreläsaren indragen i snustankeparantesen. Två gånger på varandra understryker hon sitt frågeformulärsresonemang med strålande referenser:

"(...) och det tänker ju alla självklart att det är fint som snus (...) snusförnuftigt!"